Som anhörig är du en superhjälte!
För de flesta är det självklart att ta hand om sina familjemedlemmar. Och det är förstås både viktigt och givande för alla som gör det. Men ödets lotter faller verkligen olika, även när det kommer till den förmågan.
En del har stora och starka nätverk i familj och närsamhälle, andra står ensamma när livets utmaningar hopar sig. Det finns olika bakomliggande orsaker till detta, men personliga egenskaper är ofta avgörande. Och då inte alltid bara egenskaper som klassas som traditionella funktionsnedsättningar.
Förmågan att uttrycka sig i tal och skrift. Kunskapen om samhällets olika institutioner och förståelsen för hur de är kopplade till varandra. Brist på energi, sjukdomar, oförmåga att be om hjälp… eller bara gammal klassisk envishet och en vilja att klara sig själv – trots att man verkligen behöver hjälp.
Ärftliga egenskaper är en vanlig bakomliggande faktor även om det förstås finns fler. Det är väl känt att föräldrar som själva har exempelvis autism eller någon annan neuropsykiatrisk funktionsnedsättning löper större risk att också få barn med svårigheter. I familjer med flera barn kan de nedärvda egenskaperna manifestera sig på olika sätt i syskonskaran. Och det gäller även andra svårigheter, exempelvis beroendeproblematik.
Genom en rad samverkande faktorer blir därför belastningen på föräldrar och andra anhöriga som kämpar för barn med funktionsnedsättningar ofta orimligt tung. Vi vet att detta olyckligtvis också skapar destruktiva ringar på vattnet som leder till psykisk och fysisk ohälsa hos både den drabbade och ofta även syskon, föräldrar, far- och morföräldrar, släkt och vänner.
De yttre stödstrukturerna rasar samman när all kraft går åt för att hälpa en individ i familjen. Enda gången de till slut orkar ringa en vän är vid akut behov av hjälp. Gradvis tunnas därför vänkretsen ut, och de få vänner som står kvar vid familjens sida och kämpar riskerar att även de bli överbelastade.
Vi har lång erfarenhet av hur dessa mekanismer fungerar, och hur högt priset kan vara för familj, släkt, vänner och för hela samhället. Såväl ekonomiskt som i form av den svårmätta valutan lidande.
För att verkligen kunna hjälpa en person som hamnat utanför samhällets allfartsväg – arbetslinjen – så strävar vi alltid efter att se och förstå hela individens och familjens situation. Med alla inblandades samtycke involveras anhöriga för att vi ska kunna hjälpas åt att hitta en väg där både individen och anhöriga kan börja må bättre på ett sätt som är hållbart. Och därmed också möjliggöra en varaktig funktion i en lämplig roll.
Hur jobbigt ni än har det idag så kan det bli bättre. Tillsammans kan vi hitta en väg som leder till ett så positivt resultat som möjligt.
Vi tycker det är viktigt att vara öppna och uppriktiga. Därför är det viktigt att vara tydliga med att vi av olika skäl inte lyckas hjälpa alla individer till en varaktig sysselsättning som är uthållig och meningsfull. Men det allra minsta man som deltagare ska ta med sig från sin tid hos oss är att man mår bättre. Att det finns människor som ser en och bekräftar ens människovärde även om man inte kan vara en produktiv samhällsmedlem ur ett ekonomiskt perspektiv.
Alla människor skapar nämligen värden för andra människor i sin omgivning. För familj, vänner, grannar och ett helt osynligt nät av individer som möter dem i vardagen. Även om man helt saknar arbetsförmåga ska man ändå ha rätten att känna att det andra man bidrar med är fullt tillräckligt för att bära sitt huvud högt i mötet med andra.